EPBD i Sverige: Vad förändras – och vad behöver fastighetsägare förbereda?

EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska bidra till ett mer energieffektivt byggnadsbestånd och till att EU:s byggnader når nollutsläpp senast 2050.

Direktivet innehåller nya krav för både nybyggnation och befintliga byggnader, bland annat mål för energieffektivisering, energideklarationer, solenergi och tekniska installationer.

För svenska fastighetsägare är det viktigt att skilja mellan direktivets övergripande mål och de konkreta skyldigheter som följer av svensk lagstiftning. Sverige genomför direktivet stegvis genom ändringar i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Nya svenska regler om energihushållning och energideklarationer började gälla den 1 oktober 2026, samtidigt som vissa regler har övergångsbestämmelser.

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste milstolparna, vad direktivet innebär för nya respektive befintliga byggnader och vilka frågor fastighetsägare, bostadsbolag och leverantörer av energi- och mättjänster bör reda ut redan nu.

Vad är EPBD?

EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive, EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Den omarbetade versionen, direktiv (EU) 2024/1275, trädde i kraft den 28 maj 2024 och ersätter det tidigare direktivet från 2010. Målet är att påskynda energieffektiviseringen och att EU:s byggnadsbestånd ska vara nollutsläppsbaserat senast 2050.

Ett EU-direktiv riktar sig till medlemsstaterna och ska genomföras i nationell rätt. Därför behöver fastighetsägare utgå från de svenska lagar och föreskrifter som gäller för den aktuella byggnaden – inte enbart från direktivets formuleringar. Boverket har en central roll i genomförandet, tillsammans med bland annat Energimyndigheten och regeringen.

EPBD – viktiga årtal i korthet

• 2024: Det omarbetade EPBD-direktivet träder i kraft den 28 maj.
  
  
• 2025: Medlemsstaterna får inte längre ge ekonomiska incitament till installation av fristående pannor som drivs med fossila bränslen.
  
  
• 2026: Tidsfristen för att införliva direktivet i nationell lagstiftning löper ut den 29 maj. Sverige genomför kraven genom flera lag- och regeländringar.
  
  
• 2026: Svenska regler om energihushållning och energideklarationer börjar gälla den 1 oktober. För vissa energihushållningskrav finns en övergångsperiod till den 30 september 2027, med undantag och villkor.
  
  
• 2028: Nya byggnader som ägs av offentliga organ ska enligt direktivet vara nollutsläppsbyggnader från den 1 januari.
  
  
• 2029: Direktivet anger krav på byggnadsautomation i vissa lokalbyggnader med värme- eller luftkonditioneringssystem över 70 kW, där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. För system över 290 kW är direktivets tidsfrist tidigare.
  
  
• 2030: Nya byggnader ska uppfylla nollutsläppsstandarden. Medlemsstaterna ska också nå de första målen för energieffektivisering i befintliga lokal- och bostadsbyggnader.
  
  
• 2033: Nästa steg i minimistandarderna för energiprestanda i lokalbyggnader.
  
  
• 2035: EU-direktivet anger ytterligare minskning av den genomsnittliga primärenergianvändningen i bostadsbyggnadsbeståndet.
  
  
• 2040: Nationella renoveringsplaner ska visa vägen mot en utfasning av fossila pannor.
  
  
• 2050: Målet är ett nollutsläppsbestånd av byggnader i EU.

Vad gäller för nya byggnader?

Enligt EPBD ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsbyggnader från 2028. Från 2030 ska kravet omfatta alla nya byggnader, med de undantag som kan följa av direktivet och nationellt genomförande.

En nollutsläppsbyggnad har mycket hög energiprestanda, behöver ingen eller mycket lite energi och ska inte ge upphov till koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen. Byggnadens mycket låga eller obefintliga driftutsläpp ska bedömas enligt de regler och beräkningsmetoder som gäller.

I Sverige behöver byggherrar och fastighetsägare följa Boverkets aktuella regler och övergångsbestämmelser. Det är särskilt viktigt att kontrollera vilka krav som gäller utifrån när bygglov söks och vilket regelverk projektet tillämpar.

Innebär EPBD att alla befintliga byggnader måste renoveras?

Nej, direktivet innebär inte att varje befintlig byggnad automatiskt måste genomgå samma renovering vid ett visst årtal. Det skiljer mellan lokalbyggnader och bostadsbyggnader, och kraven ska genomföras i nationella regler.

För lokalbyggnader ska medlemsstaterna införa minimistandarder för energiprestanda med målår 2030 och 2033. Standarderna utgår från de byggnader som har sämst energiprestanda i det nationella beståndet. För bostadsbyggnader gäller i stället en nationell utvecklingsbana för att minska den genomsnittliga primärenergianvändningen i beståndet.

Det innebär att vilka åtgärder som blir aktuella för en viss fastighet beror på byggnadens användning, energiprestanda och de svenska regler som gäller. Undantag kan också vara aktuella för vissa byggnadskategorier.

Tekniska installationer, automation och byggnadsdata

EPBD omfattar även tekniska byggnadssystem och byggnadsautomation. För vissa lokalbyggnader anger direktivet krav på system för fastighetsautomation och styrning när värme- eller luftkonditioneringssystem överstiger angivna effektgränser, under förutsättning att kraven är tekniskt och ekonomiskt genomförbara.

Direktivet föreskriver inte en viss trådlös teknik eller en specifik mätare. Det innebär inte heller att alla byggnader generellt måste installera sensorer från 2028. Vilka system och funktioner som behövs beror på byggnadstyp, tekniska förutsättningar och svenska regler.

För att kunna prioritera åtgärder behöver fastighetsägare samtidigt tillförlitliga data om energianvändning och byggnadernas tekniska status. Digitala mätare, gateways och öppna gränssnitt kan hjälpa till att samla in och tillgängliggöra data från både ny och befintlig mätinfrastruktur.

Hur långt har Sverige kommit?

Sveriges genomförande av EPBD sker genom flera delar av regelverket. Ändringar i lagstiftning och nya föreskrifter har beslutats i olika steg. Bland annat började nya svenska regler om energihushållning och energideklarationer gälla den 1 oktober 2026. För vissa energihushållningsregler finns en övergångsperiod till och med september 2027, medan de nya reglerna om energideklaration inte har samma övergångsperiod.

Samtidigt fortsätter arbetet med nationella underlag och byggnadsrenoveringsplanering. Därför bör fastighetsägare och tjänsteleverantörer kontrollera den senaste informationen från Boverket och Energimyndigheten innan de fattar beslut om krav, tidsplaner eller investeringar.

Vad innebär direktivet inte?

EPBD innebär inte ett generellt krav på en viss mätteknik, trådlös standard eller sensorlösning. Det innebär inte heller att alla befintliga byggnader ska installera sensorer från 2028 eller att alla byggnader omfattas av identiska renoveringskrav.

Däremot innehåller direktivet konkreta krav och mål för energieffektivisering, energideklarationer, nollutsläppsbyggnader och vissa tekniska byggnadssystem. Det är de svenska genomförandereglerna som avgör hur kraven ska tillämpas i praktiken.

Vad bör fastighetsägare och tjänsteleverantörer göra nu?

Tidig planering gör det enklare att samordna åtgärder, prioritera investeringar och undvika onödiga ombyggnader. Börja gärna med tre frågor:

1. Vilken kategori tillhör byggnaden? Nya byggnader, lokalbyggnader och bostadsbyggnader kan omfattas av olika krav och tidsplaner.
2. Hur ser dataläget ut? Finns tillförlitliga energidata per byggnad eller byggnadsdel? Är mätare, gateways och system för fastighetsautomation sammankopplade så att informationen kan användas?
3. Vilken ordning bör åtgärderna genomföras i? Börja med att identifiera byggnader med låg energiprestanda, stora besparingsmöjligheter och närliggande tidsfrister.
   
   

Därför blir EPBD också en fråga om data

Den som ska renovera, prioritera investeringar eller visa uppnådda resultat behöver veta hur byggnaderna presterar. En stabil datagrund gör det lättare att upptäcka avvikelser, följa energianvändningen och utvärdera effekten av åtgärder.

Digitala mätare, intelligenta gateways och öppna gränssnitt kan möjliggöra automatisk insamling och vidarebearbetning av energi- och byggnadsdata – även genom att befintlig mätinfrastruktur integreras.

Elvaco hjälper mättjänsteleverantörer, systemintegratörer, energitjänsteföretag och bostadsbolag att samla in och tillgängliggöra energi- och byggnadsdata, inklusive individuell mätning. Kontakta oss om du vill diskutera hur ni kan skapa en bättre bild av ert fastighetsbestånd.

Vanliga frågor om EPBD

Vad är EPBD?

EPBD är EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Den omarbetade versionen, direktiv (EU) 2024/1275, ska bidra till att EU:s byggnadsbestånd når nollutsläpp senast 2050. De konkreta skyldigheterna för svenska fastighetsägare följer av svensk lagstiftning.

Gäller direktivet direkt för min fastighet?

Direktivet riktar sig i första hand till medlemsstaterna och ska genomföras i nationell lagstiftning. Fastighetsägare bör därför kontrollera vilka svenska lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för den aktuella byggnaden.

Måste alla byggnader installera sensorer från 2028?

Nej. Det finns inget generellt krav på att alla byggnader ska installera sensorer från 2028. Direktivet innehåller däremot särskilda krav för vissa nya byggnader och för byggnadsautomation i vissa lokalbyggnader. Vilken teknik som behövs beror på byggnadens förutsättningar och gällande svenska regler.

Påverkas befintliga byggnader?

Ja. Direktivet innehåller mål och krav för både lokalbyggnader och bostadsbyggnader. För lokalbyggnader ska minimistandarder införas, medan bostadsbeståndet omfattas av mål för minskad genomsnittlig primärenergianvändning. Tillämpningen på enskilda byggnader beror på svenska regler.

Vad är en nollutsläppsbyggnad?

En nollutsläppsbyggnad har mycket hög energiprestanda, behöver ingen eller mycket lite energi och ska inte ha koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen. EU:s tidsplan anger 2028 för nya byggnader som ägs av offentliga organ och 2030 för alla nya byggnader, med förbehåll för tillämpliga undantag.

Vad har förändrats jämfört med det tidigare direktivet?

Den omarbetade versionen ersätter direktiv 2010/31/EU. Bland nyheterna finns en nollutsläppsstandard för nya byggnader, minimistandarder för lokalbyggnader, en utvecklingsbana för bostadsbyggnadsbeståndet, begränsningar av ekonomiska incitament för fristående fossila pannor samt utökade krav kopplade till byggnadsautomation och energideklarationer.